Hoppa över navigation.

Om energiisolering.

Om energiisolering
De flesta av oss begriper att ett glasfönster ”läcker” mer värme än en tjock yttervägg.
I gamla tider hade man inga fönster. Glas fanns inte. Eller så var det mycket dyrt.
Men, det var fint med glas. Man fick in ljus.

De första fönstren var små. Ofta mycket små. Den värme som då släpptes ut den vägen var negligerbar. I stället frös man ganska duktigt om vintern. Vilket man förstår när man vet hur vi klädde oss, inte klädde av oss nattetid – och framför allt hur vi sov. Alla, vare sig husbonde eller piga, sov i samma säng. Vi utnyttjade vår naturliga kroppsvärme på ett optimalt sätt.

Glas blev dock billigare. Och bättre. Vi kunde och fick råd att bygga fönster med två glas, dvs. 2-glasfönster. Det var också billigt att värma våra bostäder. Som dessutom ofta var ganska små. Det här med energikostnader och ev. besparing var ingen stor grej.

Dessutom, vi var förr vana vid att temperaturen inomhus var en bit under vad den är idag. Morfar satte på sig både långisar och långärmad undertröja i november. Koftan eller västen hade kommit fram redan månaden innan. Vi hade mer på oss inomhus!

När jag själv var grabb så lärde man sig under lektionerna i hemkunskap att rekommenderad inomhustemperatur var 18 grader. Och att det inte borde vara över 16 grader i sovrummet.
Det var inte hälsosamt med högre temperatur.   

Idag går många av oss omkring hemma i shorts & T-shirt och barfota. Samtidigt har våra bostäder blivit större. Vi har varsitt sovrum, vardags-, mat-, TV- och datarum. Och gillestuga. Vi kräver allt högre temperatur inomhus samtidigt som att vi värmer upp allt större utrymmen.
Och vad händer då? Jo, kostnaden för uppvärmning skenar iväg samtidigt som den billiga energi vi vant oss vid plötsligt är katastrofal för vår miljö. (Jmfr. olja, kol, kärnkraft eller en ytterligare utbyggnad av våra älvar.)

Vad återstår? Jo, att hushålla med den energi som står till buds. Vilket är lättare att få gjort om priset höjs. I ren självbevarelsedrift börjar vi tänka och spara. Och med den högre prisnivån följer det faktum att nya, tidigare oekonomiska energikällor blir intressanta.

U-värdet
När diskuterar energibesparing och –isolering så är det ett ord vi måste känna till. Ordet är:    u-värde. U-värdet betecknar ”Värmegenomgångskoefficienten för byggnadsdelar”.
Det är den egenskap som anger hur bra/dåligt ett material eller en byggnadsdel isolerar.
Med byggnadsdel menas exempelvis en vägg, ett golv, ett tak eller ett fönster.   
(För den tekniskt intresserade: Värmegenomgångskoefficienten är W/m²·°C el. W/m²·K.)
Ju lägre u-värde desto bättre isolering.

Exempel på ungefärliga u-värden:

En modern vägg i ett nybyggt hus:

0,10/0,15.

En vägg i en villa från 30-talet (Ofta kutterspån i väggen)  

Ca 0,6

Gammal villa m. tilläggsisolerad vägg (+ 10 cm isolering)  

   Ca 0,3

3-glasfönster med energiglas:   

      1,0/1,3

3-glasfönster  

Ca 2,0

2-glasfönster    

Ca 3,0

1-glasfönster    

Ca 5,0

När vi diskuterar u-värden för fönster och fönsterglas så är det viktigt att veta vad man talar om. Bara för att fönsterglaset har ett u-värde så är det inte säkert att hela fönstret har samma u-värde. Skilj alltså på glas och fönster. Glasets u-värde är inget problem. Men om vi talar om hela fönstret så måste vi inkludera upphängning (gångjärn), tätningslister, ev. skevhet, etc.
Den som tilläggsisolerar kan inte ta ansvar för hela fönstret. Det är omöjligt. Det kan bara den som levererar och monterar hela fönstret göra. Dvs. inte ens fönstertillverkaren. För såvitt han inte samtidigt bygger huset.

Det är ganska naturligt om u-värdet på glaset blir lite högre än vad det blir för hela fönstret. MEN, skillnadeN är inte så stor som vissa (ibland fönstertillverkare) vill göra gällande.
Vi rekommenderar varje kund att ta in offerter med u-värdena och dess förändringar (före/ efter) från både fönsterleverantör och tilläggsisoleringsbolag för att sen kunna väga priset mot kostnad och resultat. Faktum är: Det tilläggsisolerade fönstret kostar oftast mycket mindre jämfört med inköp och montage av ett helt nytt fönster.

Slutligen, det sägs att åtminstone hälften av alla fönster som byts ut byts ut helt i onödan. Friskt trä åker ut och ersätts ofta med likvärdigt eller tom. med sämre trä.
Det trä som användes förr vid fönstertillverkning var helt enkelt bättre än det trä som oftast används idag. Gamla fönster kan se hemska ut, men det säger oftast inget om huruvida materialet är friskt.

Slipa ner, grunda och måla! Du har ”nya fönster” till en bråkdel det pris nytillverkade fönster skulle ha kostat.

Dessutom, om ditt hus har putsade ytterväggar så kan du där råka ut för både oväntade och stora tillkommande kostnader.

Slutligen, vad händer med alla gamla fönster? Kolla gärna med Miljömyndigheterna och lyssna till vad dom anser! Det är ett jätteproblem som få talar om. Glas, trä, metall och gummi & plastmaterial ska separeras. Vem gör det? Vad kostar det?  Vart tar det vägen? Det är fråga om 1000-tals ton per år. Där det mesta dessutom är väl så gott som det material som ersätter.

Byt inte fönster! Tilläggsisolera istället! AGH 071101